Sara Leffler

Kategori: Nicolas

Besöket till glasskiosken slutade i en polisanmälan

Gårdagen var verkligen supermysig. Vi åkte båten över älven till andra sidan där mamma bor, så mycket härligare än att trängas på en spårvagn hela vägen. Vi lämnade av allt vi hade köpt till grillningen hos henne och därefter gick vi till Triumf för att köpa glass och ni som har varit där vet ju hur extrema köer det blir under varma sommardagar. Vi ställde oss i kön som ledde utanför butiken och mamma stod precis nedanför trottoarkanten då det var så mycket folk på trottoaren. Efter att ha stått där i kanske 10 minuter så ser jag helt plötsligt hur en bil backar ganska snabbt och håller på att backa rakt in i min mamma som inte såg det. Så jag tog henne i armen och drog snabbt upp henne, annars hade hon blivit påkörd.

Bilen körde sedan fram en bit och mannen som kör kliver ur. Jag går fram och frågar om han såg att han höll på att köra på kvinnan där medan jag pekar mot min mamma. "Nej" säger han helt kort. Då sa jag, "du höll precis på att köra på min mamma". Vet ni vad han svarade? "Hon kanske inte borde ha stått på vägen". Jag gav honom ännu en chans och sa "men du höll precis på att köra på henne, då kanske man kan be om ursäkt i alla fall?" Han svarar åter igen "Hon borde inte ha stått i vägen". Då säger jag "och du borde inte ha körkort". Han var så dryg och okänslig i sitt tonläge och sedan ställer han sig i kön och låtsas som inget har hänt. Mannen som stod framför oss tyckte även han att personen var helt dum i huvudet och sa några ord om det högt till mig, vilket var skönt då det kändes som om man fick lite "backup". Jag tror även att det var många fler som höll med eftersom hela kön reagerade på hans backning. Men som vanligt är det få som säger något. Jag förstår inte hur man kan vara så okänslig som han var, det står många barn i kön och det är många som inte står helt på trottoaren då det är så mycket folk. Så han tänker att "ja, om något är i vägen så kör man på det" Eller...? Det kunde ha gått så illa, tänk om ett barn hade stått där... usch!

Var helt skakig efteråt för att jag blev så arg och även rädd då han körde ganska snabbt och min mamma kunde ha fått sig en rejäl smäll. Vi tog uppgifterna på hans bil och jag ringde sedan och polisanmälde honom. Mest för att det ska finnas anteckningar på vårdslöst förande så att om något skulle hända igen så vet dom om den här incidenten också. Det känns inte som en person som borde inneha ett körkort i vilket fall.

Utöver den här händelsen så hade vi en toppendag. Vi gick ner till hamnen där Nicolas fick leka i vattnet och även bada benen. Det är så underbart att se hur roligt han tycker att allt är. Det är svårt att förklara för någon som inte har barn men när man ser sitt barn lyckligt, allt de lär sig och att ens barn formas till en egen person, det är det mest fantastiska som finns! Efter ca en timme så begav vi oss till mamma där vi lekte på gården och grillade hamburgare och halloumiburgare. Ett perfekt avslut på helgen!

 

Blev alldeles för varmt med utsläppt, har ju väldigt tjockt hår. Men det positiva är att det värmer gott på vintern haha!

Sedan var det dags för grill. Portabellosvamp och halloumi, mums! Nicolas fick vanliga hamburgare och var väldigt nöjd och glad.

 

Magsjuka och veckans planer

Då var det en ny vecka och idag skulle jag ha jobbat 08-16. Men när jag var klar för att gå så får jag istället springa med sonen till badrummet då det bara rinner igenom hans blöja. Stackaren! Vet inte om han har fått i sig någon bakterie från vattnet i hamnen igår eller om han är magsjuk men det blir ingen förskola för honom i vilket fall.

För er som inte vet så jobbar jag på en skola som elevassistent. Trivs väldigt bra och kommer att sakna det när mitt vikariat lider mot sitt slut på fredag. Men samtidigt börjar jag som sagt bli lite framtung och vissa dagar känner jag av foglossning (eller ischias?) på vänster sida som strålar ner till knävecket. Trots allt känner jag mig ändå mig grym som har klarat mig fram till vecka 29, eller ja, nästan vecka 30. Förra graviditeten var jag sjukskriven 50% från vecka 17 och därefter 100% från vecka 25. Var så långtråkigt att gå hemma själv i flera månader. Från och med fredag har jag även sambon och sonen som kommer vara lediga med mig hela sommaren, vilket känns underbart! Men hur kommer den här veckan att se ut då? Ja, om vi inte allihopa blir sjuka då dvs. 

Tisdag - Ja, den mest nervösa och jobbigaste dagen. som jag skrev så kommer vi ha tillväxtultraljud på morgonen för att se att bebis växer som hon ska samt se att flöden från navelsträngen och moderkakan ser bra ut. Vid lunch har vi hjärtultraljudet. Håll nu tummarna för att de inte upptäcker något mer eller att det ser värre ut än sist. Får en klump i magen av att tänka på det. Det är så jobbigt att veta att jag ska ligga där tyst i 40 minuter och att alla i rummet kommer att vara tysta och att jag ska behöva ligga där och vänta på att få svar... Usch, jag hoppas att läget är stabilt! Därefter har vi som sagt en rundtur inbokad på hjärtavdelningen och vi ska få träffa en sköterska som ska berätta om vad vi kan vänta oss och som vi kan prata med för att få lite stöd i allt.

Onsdag - Då är jag ledig eftersom det är nationaldagen. Känns väldigt skönt eftersom det kommer att vara många känslor från dagen innan och då känns det bra att kunna få bearbeta allt i lugn och ro hemma. Det enda jag har planerat är att tvätta samt att jag har en tid inbokad för att göra naglar. Känns skönt eftersom de börjar bli alldeles för långa! 

Torsdag & Fredag - Då är det endast jobb på schemat, orkar inte hitta på särskilt mycket efter jobbet som det ser ut just nu. Då är det skönt att bara få komma hem, äta middag, leka lite med sonen och sedan krypa upp i soffan allihopa innan Nicolas ska lägga sig. Brukar alltid säga att det är den bästa stunden på dagen, när det är Bolibompa och vällingmys. Finns inget gosigare än när ett barn myser in sig i famnen, då mår man som bäst.

Helgen är helt oplanerad so far om jag inte missminner mig, men är ju en hel vecka dit i princip så vi får se vad som händer och om det dyker upp några planer. Jag hoppas att värmen håller i sig och att man kanske ta båten till någon Ö, Nicolas har aldrig badat i havet än nämligen, bara känt på vattnet vid stranden när vi var vid hamnen för snart två veckor sedan och nu senast igår. Eller kanske plaskdammen vid Mariaplan? Vi får se vad det blir men vatten är det bästa han vet så det skulle nog vara uppskattat!

En bild från igår, kommer upp ett inlägg i eftermiddag med fler bilder. Glassbesöket slutade nämligen i en polisanmälan, usch för vissa människors beteenden!

Att gunga för första gången

Nu är vi hemma igen!

Idag har vi spenderat dagen med min mamma som sagt. Har haft en SÅ trevlig dag och blivit så himla bortskämd! Vi möttes upp på Järntorget först där de hade en Italiensk marknad. Älskar sånt. Tycker att det är så himla mysigt att gå omkring och titta, smaka och köpa lite gott :) Fick en aprikosbalsamico och en lite finare parmesan av mamsen. Nicolas fick även en ny mössa, fast från Villervalla. Efter marknaden blev jag bjuden på lunch på Condeco där vi hängde ett tag med mammas två vänner som vi råkade stöta på. Gud vilken god sallad jag åt!

Chevresallad och en god råsaft gjord på äpple, spenat och lime bland annat.

När vi var mätta och belåtna blev det en långpromenad i Slottsskogen och Nicolas fick göra sin gungdebut. Fick ingen större reaktion. Såg ut som om han hade det trevligt i alla fall. Var mest intressant att titta på de andra barnen. Jag och mamma tyckte nog att hans gungning var roligare än vad han gjorde haha! Efter det tog vi en promenad till ett annat fikaställe och tog en kaffe. Nicolas fick "äta själv". Hade med mig ombyte till honom så han satt go och glad med fruktklämmis i hela ansiktet och på kläderna :).

Nu är vi hemma och jag har fått i mig lite middag. Blev rester från igår. Har även hunnit busa massor med Nicolas innan det var läggdags för honom. Nu sover han så sött så (håll tummarna för en bra natt nu!). Nu ska jag strax slappa lite i soffan och njuta av resten av lördagskvällen. Hoppas att ni får en fin kväll ni med. Kram!

 

Veckans upp och ner

Veckans upp:

- IKEA-trippen vi gjorde i tisdags. Köpte nya påslakan, glasburkar till skafferiet m.m. Vi behövde lite nytt och fräscht så det var behövligt! Dock glömde vi att köpa en barnstol som vi ska ha hos min mamma (är där ganska ofta). Vi har en från Stokke här hemma men den är lite otymplig att ta med tyvärr. Får köpa en nästa gång!

- Nicolas utveckling! Även om han är gnällig så väger de bra stunderna upp det. Han ska nu mer äta själv! Det slutar nästan alltid med att han får ta ett bad efteråt haha. Sedan har han som sagt börjat åla sig omkring på golvet och kan verkligen ta sig framåt. Nu har han också börjat ställa sig på alla fyra från sittandes och "gungar" framåt i ett försök att krypa. Han är så duktig så :).

- Bloggen. Ja, jag måste även hylla min blogg den här veckan. Eller ja, att få skriva igen. Jag tycker verkligen att det är kul men orken och tiden fanns inte riktigt där innan. Men nu när Nicolas lägger sig mellan 19-20 på kvällarna och Hampus är hemma flera dagar i veckan så är det toppen!

 

Veckans ner:

- Mitt magont. Förstår inte vad det är. Alla prover visar bra och det försvann till och med ett tag men nu har det kommit tillbaka igen. Dock har vi inte ätit så bra fram till nu i veckan (förutom periodvis) så det kanske är något jag är känslig mot? Får se hur det känns de närmsta dagarna, annars blir det en tripp till läkaren igen.

- Nicolas har varit väldigt gnällig den här veckan. Han utvecklas mer och mer hela tiden så jag tror att han blir lite kinkig nu när det är mycket intryck och bearbetning av allt han lär sig hela tiden. Han är som sagt så himla mammig också och behöver närhet hela tiden. (Igår fick jag sitta och hålla om honom medan han lekte, fick absolut inte sitta en bit bort). Bebisar från ca 6-9 månader går igenom en separationsfas och "vill inte bli lämnade". Han förstår liksom inte att jag kommer tillbaka om jag går in i ett annat rum. För honom så försvann jag bara och kanske aldrig kommer tillbaka. Får hoppas att det blir bättre snart och att han förstår att jag aldrig skulle lämna honom <3

- Sömnen... Om jag skulle pratat med mig själv för några månader sedan så är det här inget att klaga över men det är ändå jobbigt att ha en gnällig/snuttig bebis som vaknar 4-6 gånger per natt och vill upp klockan 6. Sambon fick faktiskt lägga sig på soffan i natt igen så att jag skulle få sova bättre. Tyvärr funkade det inte ändå.

Så här kan det se ut när man äter själv. Eller värre... Men kul är det!

 

 

Samsovning

Vi har samsovit i princip sedan Nicolas föddes. Vi försökte med spjälsängen i början men kände att det inte var någon idé pga. koliken och att jag var tvungen att amma varannan timme. För att få så mycket sömn som möjligt så var samsovning det bästa alternativet. När han sedan kom in i 4 månadersfasen (när jag behövde vakna mellan 10-20 ggr natt) så rullade han omkring, vred och vände på sig så mycket att sambon fick flytta ut på soffan. Det var nästan så att jag knappt fick någon plats själv. Fråga mig inte hur en bebis kan ta upp en 1.60 säng helt själv. Ni med barn vet.

I vilket fall som helst, nu har sambon flyttat in i sovrummet igen. Problemet är bara att nu måste jag ligga supernära Nicolas och när han känner mig så nära vill han snutta HEELA natten. Han kanske äter en gång av alla gånger. Det är en trygghet, mys och ett sätt för honom att somna om men det blir väldigt jobbigt i längden. Jag vill inte skicka ut sambon på soffan igen (såklart) men det är så himla svårt att få min lilla skrutt att sova i sin egen säng. Han somnar bara genom att liggamma. På dagen sover han bara i babysittern med babblarna spelandes på Spotify. Han vaknar med en gång om man lyfter över honom efter att han har somnat. Finns det några ammande mammor där ute som har några tips?

 

Ja, vi ska sänka spjälsängen, har haft den som "skötbord" det senaste :).

 

 

Förskola nummer ett

Nu har vi varit och tittat på förskola nummer 1. Fick ett bra intryck och det kändes som om det fanns mycket roligt och bra grejer för att aktivera barnen. Nackdelen var nog att de hade barn från 1-5 på samma avdelning men det pratas tydligen om att det kanske ska ändras. Kommer att titta på fler förskolor innan vi börjar söka men den här kan definitivt vara något :)

Nu har vi i alla fall kommit hem igen. Hampus håller på att laga lunch till oss och sedan ska han plugga en stund. Efter det hade vi nog tänkt att hitta på något. Om inte jag är för trött dvs... Fick inte mycket sömn i natt. Vädret är ju inte heller på topp idag. Fick en gnutta sol när vi tog bilderna nedan men annars har det bara regnat och nu öser det ner. Kanske bara blir att mysa framför någon film sedan istället. Får se vad som faller oss in :) Hoppas att ni har haft en bra morgon än så länge!

Vår och dagis

Igår blev det en promenad upp på berget nära där vi bor. Stannade till och tog några fina vårbilder. Nicolas tyckte att det var såå spännande med alla blommor och gräs! Det satt en mamma vid en bänk i närheten i solen medan vi tog kort och när vi var på väg tillbaka ner från berget igen så satt hon och hennes bebis bland vitsipporna och tog kort dom med. Såg så fint ut! Var svårt att få Nicolas att kolla på mig eller att ens lyfta upp huvudet. Han skulle titta på allt annat! Inte konstigt när det är första gången man får känna på naturen :).

Verkar inte som om dagen kommer att erbjuda lika fint väder som igår tyvärr. Dagens planer än så länge är inte så många men vi ska göra något som ger mig en liten klump i magen... Nämligen att besöka en förskola som Nicolas eventuellt ska börja på. Trodde att jag skulle få vara hemma med honom föralltid?? Nej, inte riktigt men känns så overkligt och långt borta att man ska lämna bort honom några timmar om dagen. Men nu börjar det bli dags att planera. Stanna tiden?

 

Försökte få till några bra på mig och mitt hjärta också men ibland vill det sig inte bara haha. Fick typ en som "dög". När jag la honom i vagnen igen efter att ha tagt kort så var det gnäll hela vägen tills vi hade kommit hem igen. Han hade nog hellre stannat kvar i skogen och lekt ett tag till ;)

 

 

Mumsigt med vego

Hej på er!

Nu har jag äntligen lagt lillen. Han hade inte alls lust att lägga sig utan ville busa, leka och undersöka mellan gnäll och tårar. Humöret går väldigt upp och ner ibland när han är trött haha. Nu sover han i alla fall gott och jag har satt mig i soffan och ska njuta av kvällen en timme till innan jag också kryper ner. Vi skulle ju egentligen haft finbesök av farfar och plastfarmor men tyvärr har de råkat på en dunderförkylning så fick tyvärr ställa in det... Istället har vi tvättat, lagat mat, promenerat, badat och lekt. Inte fel det heller :)

En liten Nicolas som ska undersöka sänggaveln istället för att sova. Han har blivit SÅ duktig på att ta sig fram (ålar) så han ska titta och känna på allt nu.

Idag blev det glutenfria halloumiburgare med portabellosvamp, sallad, guacamole och sötpotatisfries. Mums! Vegomiddag nummer två som jag tycker var supergod. Som jag skrev igår, det är verkligen roligt att hitta nya saker och kombinationer man inte har provat på innan! Får se vad vi hittar på för nytt imorgon. Har hela kylen full av allt möjligt gott !:) 

Nu ska jag tvätta av mig sminket och slappa lite i soffan innan jag kryper ner bredvid mitt hjärta. Tack för att ni tittar in här! Kram på er så hörs vi imorgon.

Nicolas då till nu

Eftersom ni inte har följt med mig under mina första månader som mamma så tänkte jag ge er en snabbgenomgång av de 7 första månaderna (i väldigt stora drag) på vad som har hänt. Längre fram kommer ni att få lära känna både mig och Nicolas betydligt bättre såklart! Har ni frågor så är det bara att kommentera. Svarar på allt! 

Månad 1: Sedan Nicolas föddes har han alltid varit stark i nacken. Vi fick även se det första leendet (ej medvetet såklart) efter ca 3 dagar. Vi var inskrivna på sjukhuset i 6 dagar pga igångsättning och havandeskapsförgiftning och jag tror att de flesta på BB fick höra hans ljuva stämma i korridorerna då han var en skrikig bebis från första stund. 

Månad 2: Skriken fortsätter. Vi provade ALLT. Från 17.00 varje kväll fram till mellan 23-01 skrek han konstant. Kommer helt ärligt inte ihåg mycket från den här tiden (trött mamma) förutom att vi fick medvetna leenden och han började gråta riktiga tårar samt "sa" sitt första "ord" vilket var Hadadl.

Månad 3: Nu var han stadig i nacken och även om han kunde få skrikutbrott då och då så var det inte alls som koliken. Dock har han varit en riktig "magbebis" sedan han föddes så när han skrek var det för att han hade ont. Nu började han även bli mer medveten och tyckte att leksaker började bli lite småkul.

Månad 4: Glömmer det aldrig, hans första skratt <3. Många i gravidgrupperna jag är med i på facebook hade skrattande bebisar redan vid 2 månader. Längtade såå efter att få höra Nicolas skratta och äntligen kom det. Han kom även in i 4 månaders fasen och jag fick vakna och natta om honom mellan 10-20 ggr per natt i 6 VECKOR. Intresset för leksakerna ökade... 

Månad 5: Nu började leksakerna bli roliga på riktigt! Ville alltid sitta men ramlade omkull. Stå skulle han också göra (medan man håller i händerna) Det var även nu han vände sig från mage till rygg! Innan var det bara från rygg till mage som gällde

Månad 6: Nu kunde han sitta och leka själv men med kuddar runt omkring ifall han skulle falla åt något håll (vilket han gjorde då och då). Han blev även väldigt mammig. Så fort jag lämnade rummet började han gråta och det gick INTE att vara hos pappa. Pruttljud med munnen var mycket populärt här.

Månad 7: Fortfarande lika mammig. Ibland är det bara min famn som gäller och det är bara jag som kan natta honom. Dock går det bra att inte jag är där i några timmar med mormor, farmor och plastfarmor. Han verkar vara en riktig kvinnotjusare haha. Nu har han även börjat åla på golvet och kan ta sig fram om det är något som han vill åt. Man måste ge honom en "morot". Han tycker även att sina egna ben är underhållande då han sprattlar med dom fram och tillbaka medan han tittar på dom och ler. Han ska även äta själv och tar skeden ifrån mig när jag matar honom och ska stoppa in den själv. Gullungen! Nu har han äntligen börjat "prata" mer också. Innan har han varit en väldigt tyst bebis (förutom skratt och skrik) men nu babblar han på för fullt. Låter som om han säger "hej" väldigt ofta. Speciellt när vi säger det till honom. Tror att han försöker härma det vi säger eller så är det bara en slump ;)

 

Här på första bilden var han 10 dagar gammal, andra 4 månader och tredje var strax innan påsk, nästan 7 månader. Mitt lilla hjärta.

 

 

Upp